Gud är god
I morse läste jag bibeln, Gud är god! Gud är stor och underbart god! Jag läser ur bibeln nästan varje morgon, ibland blir det några rader, ibland flera kapitel. I morse blev det bara några rader, vilket hör till ovanligheten. Jag var stressad och kände mig ofokuserad. Sådant är jobbigt, men jag fick lite läst och lite reflekterat. Kanske inget jag kunde tillämpa under dagen. Men Gud är ändå god!
Väl på bussen fick jag en plats avskillt från andra, stressad som jag vart, bad jag inget hemma, men i min ficka bär jag alltid rosenkransen med mig. Inte alls för att jag ber rosenkransen som katolikerna gör och inte alls för att jag tror precis som katolikerna gör. Men rosenkransen ligger där, med krucifix och allt. Detta gör, att varje gång jag stoppar min hand i min ficka, så blir jag påminnd om Jesus. Att han finns, att han alltid är nära mig och att han dött för mig och att han älskar mig.
Men i bussen fick jag idag att be rosenkransen efter syndarens bön. Inte kom jag långt innan jag kände mig uppfylld och styrkt. Jag var glad och tänkte, "några läror spelar ingen roll, inga idéer, inga utbildningar eller jobb. Inte spelar det roll om jag blir asbra på gitarr och störst i världen med mitt bluesband, bara Gud spelar roll. Han är det enda viktiga i mitt liv."
Så vill jag att morgondagen skall vara också. :)
Tack Gud!
Väl på bussen fick jag en plats avskillt från andra, stressad som jag vart, bad jag inget hemma, men i min ficka bär jag alltid rosenkransen med mig. Inte alls för att jag ber rosenkransen som katolikerna gör och inte alls för att jag tror precis som katolikerna gör. Men rosenkransen ligger där, med krucifix och allt. Detta gör, att varje gång jag stoppar min hand i min ficka, så blir jag påminnd om Jesus. Att han finns, att han alltid är nära mig och att han dött för mig och att han älskar mig.
Men i bussen fick jag idag att be rosenkransen efter syndarens bön. Inte kom jag långt innan jag kände mig uppfylld och styrkt. Jag var glad och tänkte, "några läror spelar ingen roll, inga idéer, inga utbildningar eller jobb. Inte spelar det roll om jag blir asbra på gitarr och störst i världen med mitt bluesband, bara Gud spelar roll. Han är det enda viktiga i mitt liv."
Så vill jag att morgondagen skall vara också. :)
Tack Gud!
Vad bibeln säger om tattueringar
Ni vet kanske att jag är tattuerad, tattuerad och piercad. Jag har även precis bokat tid igen, till att göra flera tattueringar. Men en sak förbryllar mig, hur kristna bemöter mig, mina tattueringar och mina tankar. Mina argument och mina åsikter.
Kristna säger "tattueringar är fel, det står i bibeln" Säg mig ett, vart i bibeln står det att tattueringar är fel? Citera det för mig! Lägg ut det för mig, övertyga mig, och jag ställer in tiden hos min tattuerare. Det finns ett bibelord som säger "Ni skall inte rista märken på er kropp för någon död och inte heller bränna in skrivtecken på er. Jag är HERREN." 3e Mos. 19:28 Vilket även är DET ENDA argument jag hört från kristna, dessutom flertalet gånger. Låt mig förklara.
Men läser man den versen måste man även se till alla versar som finns att läsa innan och efter denna. Tidigare kapitel och senare kapitel. Framförvarande böcker och eftervarande böcker. Gamla och nya testamentet.
Bara tio versar tidigare ger Gud budet: "...Ett klädesplagg av två olika slags garn skall du inte ta på dig." Kära bröder och systrar, när ni klär er och vill ha jeans på era ben, glöm för Guds skull inte att ta på er era jeansunderkläder, jeans-t-tröjjor, jeans skjortor och jeansjackor. Ett par strumpor av jeans och ett par skor av jeans. En Jeanshatt skulle sitta bra också.
"Ni skall inte äta något som innehåller blod." Ät inte blodpudding och inte palt, ät helst halal.
"Ni skall inte rundklippa kanten av ert hår, och inte heller skall du stympa kanten av ditt skägg." Ha bara raka frisyer, raka ALDRIG skägget.
Här har jag lagt fram lite olika lagar ur samma kapitel som vi alltså måste följa. Ganska löjligt.
Än har jag inte kommit med några argument om varför bibelordet 3e Mos. 19:28 är icke giltigt vad gällande tattueringar.
Gud stiftade budet i kapitel 19 då det enligt sed var så att man skar sig med stenar över bröstet när någon närstående dött, man skrev in ord som besvärjelser för att man skulle skydda sig mot de dödas onda andar. Detta ansåg Gud fel, av troligtvis dessa två orsaker,
1. Människorna som gjorde detta fick svåra infektioner i såren och riskerade att dö. Detta var inget Gud gillade.
2. Förlitar man sig på att ristande med stenar skulle beskydda, så lägger man inte sin tillit till Guds beskärm, detta är även anledningen till att Gud säger flertalet gånger i kapitlet att man inte skall söka sig till spådom, trollkarlar eller stjärntydning.
Jag säger därför, alla fixidéer om att tattueringar skulle vara synd är bara moralistiska påfund som är allt för förlegade. Tattueringar ses inte längre som något fel eller konstigt. När en kristen drar igång och dömmer och försöker tala en människa till rätta för sina tattueringar, så gör ni motsatsen till vad bibeln säger. Ni vill bara dömma och visa att ni har rätt. Människor blir bara irriterade och känner sig påhoppade av galna fundamentalister.
Andra moralistiska fixidéer som på senaste tiden släppt, är korta kjolar i kyrkan, klädnader av flera typer av bommul, att kvinnor får predika, fiol och orgel, rockmusik, dans och så vidare. Konstigt att det eviga moraliserandet över tattueringar aldrig kan ta slut.
Kan du lägga fram bibelord, lägga ut dem och övertyga mig, så lovar jag att jag ställer in tiden hos tattueraren. Jag är inte bara ute efter att ha rätt, jag är ute efter att själv leva efter sanningen och att uppenbara sanningen.
det blev ett fruktansvärt dåligt skrivet inlägg, men jag ville bara få ur mig det här... så här på kvällen efter jobbet. Trött och hungrig.
Kristna säger "tattueringar är fel, det står i bibeln" Säg mig ett, vart i bibeln står det att tattueringar är fel? Citera det för mig! Lägg ut det för mig, övertyga mig, och jag ställer in tiden hos min tattuerare. Det finns ett bibelord som säger "Ni skall inte rista märken på er kropp för någon död och inte heller bränna in skrivtecken på er. Jag är HERREN." 3e Mos. 19:28 Vilket även är DET ENDA argument jag hört från kristna, dessutom flertalet gånger. Låt mig förklara.
Men läser man den versen måste man även se till alla versar som finns att läsa innan och efter denna. Tidigare kapitel och senare kapitel. Framförvarande böcker och eftervarande böcker. Gamla och nya testamentet.
Bara tio versar tidigare ger Gud budet: "...Ett klädesplagg av två olika slags garn skall du inte ta på dig." Kära bröder och systrar, när ni klär er och vill ha jeans på era ben, glöm för Guds skull inte att ta på er era jeansunderkläder, jeans-t-tröjjor, jeans skjortor och jeansjackor. Ett par strumpor av jeans och ett par skor av jeans. En Jeanshatt skulle sitta bra också.
"Ni skall inte äta något som innehåller blod." Ät inte blodpudding och inte palt, ät helst halal.
"Ni skall inte rundklippa kanten av ert hår, och inte heller skall du stympa kanten av ditt skägg." Ha bara raka frisyer, raka ALDRIG skägget.
Här har jag lagt fram lite olika lagar ur samma kapitel som vi alltså måste följa. Ganska löjligt.
Än har jag inte kommit med några argument om varför bibelordet 3e Mos. 19:28 är icke giltigt vad gällande tattueringar.
Gud stiftade budet i kapitel 19 då det enligt sed var så att man skar sig med stenar över bröstet när någon närstående dött, man skrev in ord som besvärjelser för att man skulle skydda sig mot de dödas onda andar. Detta ansåg Gud fel, av troligtvis dessa två orsaker,
1. Människorna som gjorde detta fick svåra infektioner i såren och riskerade att dö. Detta var inget Gud gillade.
2. Förlitar man sig på att ristande med stenar skulle beskydda, så lägger man inte sin tillit till Guds beskärm, detta är även anledningen till att Gud säger flertalet gånger i kapitlet att man inte skall söka sig till spådom, trollkarlar eller stjärntydning.
Jag säger därför, alla fixidéer om att tattueringar skulle vara synd är bara moralistiska påfund som är allt för förlegade. Tattueringar ses inte längre som något fel eller konstigt. När en kristen drar igång och dömmer och försöker tala en människa till rätta för sina tattueringar, så gör ni motsatsen till vad bibeln säger. Ni vill bara dömma och visa att ni har rätt. Människor blir bara irriterade och känner sig påhoppade av galna fundamentalister.
Andra moralistiska fixidéer som på senaste tiden släppt, är korta kjolar i kyrkan, klädnader av flera typer av bommul, att kvinnor får predika, fiol och orgel, rockmusik, dans och så vidare. Konstigt att det eviga moraliserandet över tattueringar aldrig kan ta slut.
Kan du lägga fram bibelord, lägga ut dem och övertyga mig, så lovar jag att jag ställer in tiden hos tattueraren. Jag är inte bara ute efter att ha rätt, jag är ute efter att själv leva efter sanningen och att uppenbara sanningen.
det blev ett fruktansvärt dåligt skrivet inlägg, men jag ville bara få ur mig det här... så här på kvällen efter jobbet. Trött och hungrig.
Feminism
Reflekterade precis över en annan blogg, en av de mest lästa på metrobloggen. Den handlade enligt henne själv om feminism, politik, mode och shopping. Hur kan det igentligen gå ihop?
Min politiska åsikt: Alla feminister är fusk! Det finns ingen skillnad mellan man och kvinna, inför Gud är vi alla lika, inför sågen, inför trucken, inför vägen som skall läggas, inför huset som skall byggas, är vi alla lika! Rent fysiskt är vi inte lika, det är sant och kan ej förnekas, men när ett jobb skall göras, finns där inget utrymme för någon att lata sig, då denne anser sig på något vis vara bättre. Jesus var ett exempel, kvinnorna kring Jesus var exempel för oss i denna tid! Apostlarna var underbara exempel på solidaritet och hur vi borde leva våra liv! Alla jobbar vi med samma mål och ihop borde vi kämpa vårt allra bästa för att nå fram! Hurvida en kvinna orkar eller inte orkar bära en balk på fyrtio kilo, är utan relevans, då det finns annat att göra, som passar henne bättre, bära balken på trettio kilo till exempel, som OCKSÅ måste bli buren och monterad, trots att den väger tio kilo mindre.
Lika arbete, lika lön. Alla gör vi vårt bästa och prestation kan inte mätas utifrån en subjektiv mätsticka, utan efter viljan och kampandan. Detta gäller i arbetet, i politiken, i kyrkan, i familjen. Vi kompleterar varandra i återuppbyggandet av samhället.Vi behöver inte stureplan, men vi behöver familjen, där vi kan samlas till ro. Vi behöver inte H&M, men ICA, där vi kan köpa vår mat. Vi behöver inte kortsiktiga nöjen, men Gud, som håller i längden. Vi behöver inte individualismen, men arbetet och kollektivismen, där vi tillsammans kämpar. Vi behöver inte lägre skatt och några hundra extra i plånboken, utan högre skatt, där vi tillsammans hjälps åt och bär bördan.
Vad är det igentligen med socialism och kollektivism som är så farligt? Att den kränker individens rätt att bestämma över jaget? När individen bestämmer över jaget, dödas och fängslas en annan. Den enes bröd, den andres död.
Sverige är värt att kämpa för, socialismen och kristendomen kan och skall segra.
Min politiska åsikt: Alla feminister är fusk! Det finns ingen skillnad mellan man och kvinna, inför Gud är vi alla lika, inför sågen, inför trucken, inför vägen som skall läggas, inför huset som skall byggas, är vi alla lika! Rent fysiskt är vi inte lika, det är sant och kan ej förnekas, men när ett jobb skall göras, finns där inget utrymme för någon att lata sig, då denne anser sig på något vis vara bättre. Jesus var ett exempel, kvinnorna kring Jesus var exempel för oss i denna tid! Apostlarna var underbara exempel på solidaritet och hur vi borde leva våra liv! Alla jobbar vi med samma mål och ihop borde vi kämpa vårt allra bästa för att nå fram! Hurvida en kvinna orkar eller inte orkar bära en balk på fyrtio kilo, är utan relevans, då det finns annat att göra, som passar henne bättre, bära balken på trettio kilo till exempel, som OCKSÅ måste bli buren och monterad, trots att den väger tio kilo mindre.
Lika arbete, lika lön. Alla gör vi vårt bästa och prestation kan inte mätas utifrån en subjektiv mätsticka, utan efter viljan och kampandan. Detta gäller i arbetet, i politiken, i kyrkan, i familjen. Vi kompleterar varandra i återuppbyggandet av samhället.Vi behöver inte stureplan, men vi behöver familjen, där vi kan samlas till ro. Vi behöver inte H&M, men ICA, där vi kan köpa vår mat. Vi behöver inte kortsiktiga nöjen, men Gud, som håller i längden. Vi behöver inte individualismen, men arbetet och kollektivismen, där vi tillsammans kämpar. Vi behöver inte lägre skatt och några hundra extra i plånboken, utan högre skatt, där vi tillsammans hjälps åt och bär bördan.
Vad är det igentligen med socialism och kollektivism som är så farligt? Att den kränker individens rätt att bestämma över jaget? När individen bestämmer över jaget, dödas och fängslas en annan. Den enes bröd, den andres död.
Sverige är värt att kämpa för, socialismen och kristendomen kan och skall segra.
Individualism eller självförnekelse?
Frågan har jag ställt mig många gånger, och kommer var gång till samma, svar. Så många gånger ser jag på mitt sammanhang och inte minst på mig själv och frågar, "vad lever jag för?" Jesus uttrycker så många gånger, hur vi måste driva ständig askes mot vårat kött, vilket vi ju gör. Eller? Jesus uttrycker så många gånger, att vi ska leva för andra, inte för oss själva. Hur vi MÅSTE följa Jesus och så vidare. Allt detta gör vi väl, eller, hur är det ställt igentligen? Vi har fått underbara löften från Gud själv, genom profeter, genom bibeln, genom Jesus själv och vissa kan vittna om hur Gud gett löften personligt, genom den helige Ande. Så många löften om alla välsignelser vi redan fått och varje dag får ta del av. Jag tackar inte nej till dessa välsignelser, men en annan sak, har jag ertappat mig själv, tacka nej till, så många gånger. Att lida för Herren, att förneka mig själv, att döda mig själv.
Jag tänker inte ge några exempel, då tiden är sen, men reflektera över detta.
1. Hur många böcker har skrivits enbart att förklara gåvorna/löftena/välsignelserna från Gud, kontra (glöm inte detta kontra) hur många böcker som skrivits, för att förklara hur du måste lida/ta ditt kors/döda köttet. Notera hur galet individualistisk litteraturen ofta är. Hur vi kristna, många gånger, älskar att vältra oss i litteratur om hur underbart rosa allt borde vara.
2. Hur många artiklar i kristen press, som skrivits där kristna dömer systrar och bröder, kontra vad bibeln säger om att vi dömer våra likar.
3. Hur kristna står och talar om hur vi blir kränkta och blir martyrer, när vi de facto kränker andra, genom våra ord, handlande och attityder.
Jag säger absolut inte att jag är perfekt, det vill jag göra klart, att jag vet. Jag felar mycket, och det har blivit mycket värre på senaste, men detta är saker jag personligen stört mig på.
ett litet kort "tillbaka-inlägg".
Nu är jag tillbaka. :)
Jag tänker inte ge några exempel, då tiden är sen, men reflektera över detta.
1. Hur många böcker har skrivits enbart att förklara gåvorna/löftena/välsignelserna från Gud, kontra (glöm inte detta kontra) hur många böcker som skrivits, för att förklara hur du måste lida/ta ditt kors/döda köttet. Notera hur galet individualistisk litteraturen ofta är. Hur vi kristna, många gånger, älskar att vältra oss i litteratur om hur underbart rosa allt borde vara.
2. Hur många artiklar i kristen press, som skrivits där kristna dömer systrar och bröder, kontra vad bibeln säger om att vi dömer våra likar.
3. Hur kristna står och talar om hur vi blir kränkta och blir martyrer, när vi de facto kränker andra, genom våra ord, handlande och attityder.
Jag säger absolut inte att jag är perfekt, det vill jag göra klart, att jag vet. Jag felar mycket, och det har blivit mycket värre på senaste, men detta är saker jag personligen stört mig på.
ett litet kort "tillbaka-inlägg".
Nu är jag tillbaka. :)
uteblivna inlägg
Ja, som ni få trogna läsare möjligtvis märkt, så har den senaste veckan varit utan nya inlägg, detta kommer sig av fyra konserter vilka jag hade förra veckan. Tre stora slutsålda gospelkonserter där jag fick privilegiet att spela gitarr samt en mindre trivsam spelning för skandialedningen, där jag fick möjligheten att spela gitarr, sjunga och spela lite dragspel också. Jobb har det varit också, fullt upp. Men nu är jag ledig, igår och idag och har fått tid att bara sitta vid Jesu fötter och ta del av honom, men också fått njuta av att spela fiol, vilket jag gjort för lite under förra veckan.
Låt stat vara stat, kyrka vara kyrka
Det var det Luther som sade, om än kanske lite felciterat, men det var iaf kontentan av vad han menade. Men vad menade han med det igentligen? Idag pågår en politisk kris i kyrkan och i staten pågår en kris rörande det heliga. Det är självklart bra att vi har apologetiska center, det är något jag verkligen tycker är superbra. Denna blogg startade jag tex. med syfte att vara apologetisk i grund.
Dock finns ett problem, när vi som kristna ser problem i samhället och tror att det beror sig av politiska grunder. Ta det senaste valet som exempel. Regeringen hade precis börjat diskutera könsneutrala äktenskap och tillika det, polygami. Detta kan vi som kristna självklart inte acceptera.
I och med valet, 2006, valde majoritetens av Sveriges befolkning att rösta blått, många som aldrig röstat blått, valde att göra det nu. Jag har diskuterat valet med hyfsat många, nästan alla jag känner. De flesta av dem gjorde det, för att de tyckte att sossarna börjat bli för självsäkra. De hade bara stått i oposition i samanlagt nio år sedan 1932.
Många i min krets, eller snarare, kanske i den kristna kretsen i stort, valde att rösta blått, av anledningen till äktenskapets förfarande. Vi skulle inte kunnat fira Gudstjänst som vi velat. Vårt första sakrament, bröllopet, var hotat att bli våldfört av regeringens liberala och humanistiska åsikter. Det var där vi gjorde fel. Nu, är diksussionen hetare än någosin. Nu, har regeringen gått än längre i denna fråga.
Vad gjorde att vi röstade blått? Hade vi starkare tro på politiken än på Gud? Bibeln säger inte "Rösta för regeringsskifte så att vi kunna föra ett lugnt och stilla liv." Den säger "Så uppmanar jag nu framför allt därtill att man må bedja, åkalla, anropa och tacka Gud för alla människor, för konungar och all överhet, så att vi kunna föra ett lugnt och stilla liv, på ett i allo fromt och värdigt sätt. Sådant är gott och välbehagligt inför Gud, vår Frälsare... 1 tim 2:1-3
Jag är inte intresserad av att diskutera politik, jag har mina åsikter, de har redan diskuterats upp och ned i många debatter. Jag är inte intresserad av att höra att jag är kritisk, för det är jag inte. Det här är bara en uppmaning till er. Kontentan av hela detta blogginlägg är följande: Politiken gör ingen skillnad, politikerna följer världens ande. Endast Gud gör skillnad!
Dock finns ett problem, när vi som kristna ser problem i samhället och tror att det beror sig av politiska grunder. Ta det senaste valet som exempel. Regeringen hade precis börjat diskutera könsneutrala äktenskap och tillika det, polygami. Detta kan vi som kristna självklart inte acceptera.
I och med valet, 2006, valde majoritetens av Sveriges befolkning att rösta blått, många som aldrig röstat blått, valde att göra det nu. Jag har diskuterat valet med hyfsat många, nästan alla jag känner. De flesta av dem gjorde det, för att de tyckte att sossarna börjat bli för självsäkra. De hade bara stått i oposition i samanlagt nio år sedan 1932.
Många i min krets, eller snarare, kanske i den kristna kretsen i stort, valde att rösta blått, av anledningen till äktenskapets förfarande. Vi skulle inte kunnat fira Gudstjänst som vi velat. Vårt första sakrament, bröllopet, var hotat att bli våldfört av regeringens liberala och humanistiska åsikter. Det var där vi gjorde fel. Nu, är diksussionen hetare än någosin. Nu, har regeringen gått än längre i denna fråga.
Vad gjorde att vi röstade blått? Hade vi starkare tro på politiken än på Gud? Bibeln säger inte "Rösta för regeringsskifte så att vi kunna föra ett lugnt och stilla liv." Den säger "Så uppmanar jag nu framför allt därtill att man må bedja, åkalla, anropa och tacka Gud för alla människor, för konungar och all överhet, så att vi kunna föra ett lugnt och stilla liv, på ett i allo fromt och värdigt sätt. Sådant är gott och välbehagligt inför Gud, vår Frälsare... 1 tim 2:1-3
Jag är inte intresserad av att diskutera politik, jag har mina åsikter, de har redan diskuterats upp och ned i många debatter. Jag är inte intresserad av att höra att jag är kritisk, för det är jag inte. Det här är bara en uppmaning till er. Kontentan av hela detta blogginlägg är följande: Politiken gör ingen skillnad, politikerna följer världens ande. Endast Gud gör skillnad!
ledd av den Helige Ande
...Men före allt detta skall man gripa eder, man skall förfölja eder och draga eder inför synagogorna och sätta eder i fängelse och föra eder fram inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull. Så skolen I få tillfälle att frambära vittnesbörd. Märken därför noga att I icke förut mån göra eder bekymmer för huru I skolen försvara eder. Ty jag skall giva eder sådana ord och sådan vishet, att ingen av edra vedersakare skall kunna stå emot eller säga något emot. Luk 21:12-15
Jag är inte den, som tänker stå där med skam, inför fadern, för att intelektuellt försökt förklara min tro för folk. Jag tänker inte stå med skam för att ha memorerat försvarstal eller argument. Som jag skrev i mitt förra inlägg, "vad går väl upp mot...". Så, vad går väl upp mot att vara ledd av den Helige Ande? Det är ett löfte, att vi skall vara ledda av den Helige Ande i tal, så varför inte ta det löftet på allvar? Jag vill verkligen förstå det här på allvar! Det är så coolt att se på tex. Stefanus
Och Stefanus var full av nåd och kraft och gjorde stora under och tecken bland folket. Men av dem som hörde till den synagoga som kallades "De frigivnes och cyrenéernas och alexandrinernas synagoga", så ock av dem som voro från Cilicien och provinsen Asien, stodo några upp för att disputera med Stefanus. Dock förmådde de icke stå emot den vishet och den ande som här talade. Apg 6:8
När jag läser Stefanus "försvarstal" i kapitel 7, vad han säger till stora rådet, så blir jag faktiskt förvånad över den kraft han talar i. Denna kraft klarade inte de i stora rådet att stå emot.
Jag är inte den, som tänker stå där med skam, inför fadern, för att intelektuellt försökt förklara min tro för folk. Jag tänker inte stå med skam för att ha memorerat försvarstal eller argument. Som jag skrev i mitt förra inlägg, "vad går väl upp mot...". Så, vad går väl upp mot att vara ledd av den Helige Ande? Det är ett löfte, att vi skall vara ledda av den Helige Ande i tal, så varför inte ta det löftet på allvar? Jag vill verkligen förstå det här på allvar! Det är så coolt att se på tex. Stefanus
Och Stefanus var full av nåd och kraft och gjorde stora under och tecken bland folket. Men av dem som hörde till den synagoga som kallades "De frigivnes och cyrenéernas och alexandrinernas synagoga", så ock av dem som voro från Cilicien och provinsen Asien, stodo några upp för att disputera med Stefanus. Dock förmådde de icke stå emot den vishet och den ande som här talade. Apg 6:8
När jag läser Stefanus "försvarstal" i kapitel 7, vad han säger till stora rådet, så blir jag faktiskt förvånad över den kraft han talar i. Denna kraft klarade inte de i stora rådet att stå emot.
När de hörde detta, blevo de mycket förbittrade i sina hjärtan och beto sina tänder samman mot honom. Men han, full av helig ande, skådade upp mot himmelen och fick se Guds härlighet och såg Jesus stå på Guds högra sida. Och han sade: "Jag ser himmelen öppen och Människosonen stå på Guds högra sida." Då skriade de med hög röst och höllo för sina öron och stormade alla på en gång emot honom och förde honom ut ur staden och stenade honom.Apg. 7:54-68
Och där kommer också Saulus, som senare omvänder sig och byter namn till Paulus.
Och där kommer också Saulus, som senare omvänder sig och byter namn till Paulus.
Vad går väl upp mot Guds original?
Jag sitter på bussen, på väg hem efter en intensiv dag, som musiker i södermalmskyrkan där två Gudstjänster äger rum varje söndag. Jag är väldigt glad och tänker på Guds nåd och kärlek, funderar på om jag kanske ska vittna för tjejjen som sitter bredvid. Det blir, som vanligt, inte så. Hon fick inte höra evangelium idag heller. Men jag noterar vad hon läser. Veckorevyn. Hon läser om det bästa sminket till festen. Nästa artikel är om den klänning hon bara måste ha. Tredje artikeln handlar om hur hon ska kunna läsa killars signaler.
Flickan som sitter där, är säkert 15 år gammal, det som verkligen stör mig, är att hon ser ut som trettio. Hennes solariebrända hud, översminkade ansikte och väldigt slitna hår, får henne att se ut som en 30årig narkoman. Tillika det, hur spinkig hon är. Hon räknas nog inte som sjukligt smal, sett från normens öga, men från mitt öga sett, är det illa. Faktum är, att de flesta tjejjer jag ser som är i hennes ålder, med samma attityd till livet, killar, utseende och status, ser väldigt lika ut. Jag ogillar sättet de klär sig på, men det är inte det jag skriver om idag, Jag ogillar att alla ser så förstörda ut.
Efter ett tag kliver en kille in i bussen. Han ser likadan ut, fast kille. Han ser sliten och ledsen ut i ögonen, men uppvisar en vit, alldeles surrealistiskt perfekt tandrad för tjejjen. De börjar språka, de var på samma fest igår. Killen har vax i håret, när han slänger med huvudet, i hängivenhet för samtalet, så står håret helt stilla för allt vax. Stumt. Dött.
Jag är den som inte gillar smink, parfymer, modekläder och annat yttre. Jag brukar istället tala med mina vänner om det inre. Men idag, ska jag fortsätta med lite skönhetstips... eller, uppmuntringar snarare och tankeväckare.
Vad går väl upp, mot ett par naturligt rosiga kinder, en kall vinterdag?
Vad går väl upp, mot en naturligt lintotteblont hår?
Vad går väl upp, mot ett eldigt rött hår, som min mammas?
Vad går väl upp, mot mörkt mörkt, nästan svart hår, som min pappas?
Vad går väl upp, mot när håret får blåsa fritt i höstvindarna?
Vad går väl upp, mot ungdomens egna, mjuka ansiktsdrag?
Vad går väl upp, mot den vuxnes starka och klara drag?
Vad går väl upp, mot den gamles gråa hår? (ord. 20:29)
Vad går väl upp, mot en unik person, skapad till Guds avbild? (1 mos. 1:27)
Människa: Sluta lägg till och försöka förbättra dig själv. Se dig själv, tacka Gud, att du är så vacker!
Flickan som sitter där, är säkert 15 år gammal, det som verkligen stör mig, är att hon ser ut som trettio. Hennes solariebrända hud, översminkade ansikte och väldigt slitna hår, får henne att se ut som en 30årig narkoman. Tillika det, hur spinkig hon är. Hon räknas nog inte som sjukligt smal, sett från normens öga, men från mitt öga sett, är det illa. Faktum är, att de flesta tjejjer jag ser som är i hennes ålder, med samma attityd till livet, killar, utseende och status, ser väldigt lika ut. Jag ogillar sättet de klär sig på, men det är inte det jag skriver om idag, Jag ogillar att alla ser så förstörda ut.
Efter ett tag kliver en kille in i bussen. Han ser likadan ut, fast kille. Han ser sliten och ledsen ut i ögonen, men uppvisar en vit, alldeles surrealistiskt perfekt tandrad för tjejjen. De börjar språka, de var på samma fest igår. Killen har vax i håret, när han slänger med huvudet, i hängivenhet för samtalet, så står håret helt stilla för allt vax. Stumt. Dött.
Jag är den som inte gillar smink, parfymer, modekläder och annat yttre. Jag brukar istället tala med mina vänner om det inre. Men idag, ska jag fortsätta med lite skönhetstips... eller, uppmuntringar snarare och tankeväckare.
Vad går väl upp, mot ett par naturligt rosiga kinder, en kall vinterdag?
Vad går väl upp, mot en naturligt lintotteblont hår?
Vad går väl upp, mot ett eldigt rött hår, som min mammas?
Vad går väl upp, mot mörkt mörkt, nästan svart hår, som min pappas?
Vad går väl upp, mot när håret får blåsa fritt i höstvindarna?
Vad går väl upp, mot ungdomens egna, mjuka ansiktsdrag?
Vad går väl upp, mot den vuxnes starka och klara drag?
Vad går väl upp, mot den gamles gråa hår? (ord. 20:29)
Vad går väl upp, mot en unik person, skapad till Guds avbild? (1 mos. 1:27)
Människa: Sluta lägg till och försöka förbättra dig själv. Se dig själv, tacka Gud, att du är så vacker!
Reflektioner över några bibelord
Apg 4:12 "Och i ingen annan finnes frälsning; ej heller finnes under himmelen något annat namn, bland människor givet, genom vilket vi kunna bliva frälsta." -
Reflektion
Hur mycket du än söker bekräftelse, så kommer du alltid söka mer, för din törst släcks inte av världsliga ting. En partner kan inte göra dig lycklig, pengar kan inte göra dig lycklig, lägenhet kan inte göra dig lycklig, en snygg kropp kan inte göra dig lycklig. Bara Gud kan göra oss lyckliga och ge oss frid på insidan. Bara Gud direkt, inte gudstjänster, inte liturgier, bara Gud.
1Th 5:9 Ty Gud har icke bestämt oss till att drabbas av vrede, utan till att vinna frälsning genom vår Herre, Jesus Kristus
Reflektion
När jag inte förstår Skriften, när jag inte förstår Guds verk, såsom tillexempel skapelsen, så får jag inte bli bitter, eller arg på Gud, för att han gjort något obegripligt. Inte heller, får jag bli arg på Gud, för att vissa människor föds med sämre förutsättning. "Varför får vissa, leva i glans och överflöd hela livet, när andra föds i afrika och lever hela livet i död och svält?" Istället för att trakta efter svar i detta, måste jag lära mig att i allt söka Gud. Gud är alltid nära, och förr eller senare, kommer nog svaret på alla mina tvivel och på sådana här frågor som tynger och bedrövar mitt hjärta.
Heb 9:28 så skall Kristus, sedan han en gång har blivit offrad för att bära mångas synder, för andra gången, utan synd, låta sig ses av dem som bida efter honom, till frälsning.
Reflektion
Jesus uppenbarar sig när jag söker honom. Jag kan inte säga "Gud, om du finns, visa dig på något sätt" Jag måste aktivt börja söka Gud på ett eller annat sätt, så kommer Gud till slut uppenbara sig. En sak glömmer jag alltför ofta, och hjälp mig, du som läser detta, att påminna mig om detta: Gud är inte långt borta, Gud är alltid nära.
Rom 1:16 Ty jag blyges icke för evangelium; ty det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror...
Reflektion
Det spelar ingen roll vad någon säger till mig, jag skäms inte för Jesus. Han gav mig allt.
Reflektion
Hur mycket du än söker bekräftelse, så kommer du alltid söka mer, för din törst släcks inte av världsliga ting. En partner kan inte göra dig lycklig, pengar kan inte göra dig lycklig, lägenhet kan inte göra dig lycklig, en snygg kropp kan inte göra dig lycklig. Bara Gud kan göra oss lyckliga och ge oss frid på insidan. Bara Gud direkt, inte gudstjänster, inte liturgier, bara Gud.
1Th 5:9 Ty Gud har icke bestämt oss till att drabbas av vrede, utan till att vinna frälsning genom vår Herre, Jesus Kristus
Reflektion
När jag inte förstår Skriften, när jag inte förstår Guds verk, såsom tillexempel skapelsen, så får jag inte bli bitter, eller arg på Gud, för att han gjort något obegripligt. Inte heller, får jag bli arg på Gud, för att vissa människor föds med sämre förutsättning. "Varför får vissa, leva i glans och överflöd hela livet, när andra föds i afrika och lever hela livet i död och svält?" Istället för att trakta efter svar i detta, måste jag lära mig att i allt söka Gud. Gud är alltid nära, och förr eller senare, kommer nog svaret på alla mina tvivel och på sådana här frågor som tynger och bedrövar mitt hjärta.
Heb 9:28 så skall Kristus, sedan han en gång har blivit offrad för att bära mångas synder, för andra gången, utan synd, låta sig ses av dem som bida efter honom, till frälsning.
Reflektion
Jesus uppenbarar sig när jag söker honom. Jag kan inte säga "Gud, om du finns, visa dig på något sätt" Jag måste aktivt börja söka Gud på ett eller annat sätt, så kommer Gud till slut uppenbara sig. En sak glömmer jag alltför ofta, och hjälp mig, du som läser detta, att påminna mig om detta: Gud är inte långt borta, Gud är alltid nära.
Rom 1:16 Ty jag blyges icke för evangelium; ty det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror...
Reflektion
Det spelar ingen roll vad någon säger till mig, jag skäms inte för Jesus. Han gav mig allt.
Luther och politiken
Hur jag än kommer skriva, på denna blogg, så ska du veta att Gud inte är intresserad av våra analyser, våra tankar, vårat intellekt. Gud är inte intresserad av politik, strider, krig. Gud är inte intresserad av predikor eller av att jag eller någon annan på en intellektuellt plan försöker förklara honom. Gud är intresserad av att han själv skall få förklara sig genom sina egna kärlekshandlingar i våra egna hjärtan. Långt ifrån nyheter, politiska debatter, historiska slag, depressioner, ekonomiska problem och familj.
Gud älskar oss alla och Gud är enkel!
För att undfå Guds frälsning och underbara kärlek, krävs inte att du till fullo ska ha klarat upp, hurvida skapelsen skedde på sju dagar, eller på flera milioner år. Det viktiga är inte att förstå alla gammaltestamentliga lagar.
Det viktiga är att "...tro på Jesus och att han är Guds ende son... ", "...bekänna Jesus som sin ende Herre..." samt "...låta sig döpas i Faderns, Sonens och den Helige andes namn..."
Gud älskar oss alla och Gud är enkel!
För att undfå Guds frälsning och underbara kärlek, krävs inte att du till fullo ska ha klarat upp, hurvida skapelsen skedde på sju dagar, eller på flera milioner år. Det viktiga är inte att förstå alla gammaltestamentliga lagar.
Det viktiga är att "...tro på Jesus och att han är Guds ende son... ", "...bekänna Jesus som sin ende Herre..." samt "...låta sig döpas i Faderns, Sonens och den Helige andes namn..."
Lite Luther, men mest reformation
Jag lovade att skriva om Luther i detta blogginlägg, det blev inte riktigt så, jag skrev om reformationen i stort, mest om Zwingli och Calvin, då det talas väldigt lite om dem båda, fast de är de med störst inflytande i vår kyrka iaf. Speciellt med vår syn på sakrament, skrift, nåd, tro etc.
Varför är det så tyst om dem? Zwingli brukar vara väldigt illa omtyckt i våra kretsar, just för att han var så grym och bråkig. Calvin är mycket omtalad i både Syd-, och Nordamerika, men inte i Sverige. Kanske för att vi inte vill förena oss med de som dödat i Jesu namn, vilket också gör att vi gärna tar avstånd till Katolicismen. Kanske är det för att många sekter startats utifrån Calvinismen, såsom Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (äv. kallat momonerna) eller tex. Jehovas vittnen. Men mycket gott har kommit ur tex. Calvinist/Zwinglianismen, som tex.Baptisterna, Metodisterna, Pingstkyrkan eller Livets Ord, som idag är vida accepterat. Så historien bär på mycket grymt och underligt, vilket gör att vi alla borde tänka oftare på Winstons Churchills ord "Ju längre tillbaka du kan se, desto längre framåt ser du troligen."
Så det blir ingen Luther idag, inte så mycket iaf.
Jag vill dock ta tillfället i akt att redan nu dela upp Luthers liv i tre delar, för att vi lättare skall förstå, varför han i ena stunden hävdade något, för att i nästa avfärda det helt och fullt.
Luthers första tid, var en tid i självfördömmelse, vilket jag vill kalla för "Luthers första dåliga tid".
Den andra tiden, är den goda, det var tiden från 1513 till omkring 1525-1530. 1513 var ett viktigt år för Luther (tror man, årtalet har varierat från 1513-1518) detta var året då han första gången läste Rom 1:17 och förstod vad bibelordet betyder, det var då Luther kom ur sin självfördömmelse. 1514 Träffade Luther avlatsförsäljaren Johan Tetzel. Luther blev vred, och spikade upp sina (av traditionen att döma) 95 Teser om avlatshandel. Jag uppmanar varje Kristen att läsa dessa 95 teser, de är god läsning, bra för intellektet och sätter saker i perspektiv.
Luthers tredje period, var en period av förvirring, skitzofreni och död. Det var en period från ca. 1527 fram till hans död år 1546. Luther hade till exempel hela sitt liv värnat om Judarna och försvarat dem mitt i tider av antisemitism. Detta var något han totalt reviderade senare. Han fördömde Judarna ytterst hårt, bland annat i sin Von den Juden und ihren Lügen, alltså "om Judarna och deras lögner". Detta var de facto det första antisemitistiska dokument som skrivits. Luther blev också skitzofren på äldre dar. Var det en välsignelse från Gud? -tror knappast det. Jag tror att splitringen, var onödig till viss del. Det hade gått att reformera den dåvarande enda kyrkan. För Gud är inget omöjligt. Men Luther, i sin iver, valde att refusera påvens bulla, utan brände den istället offentligt. Detta var det exakta ögonblicket för kyrkans splittring.
Jag vill nog ärligt klara upp lite övriga tankar kring reformationen också. Jag är inte Lutheran, utan Zwinglian/Calvinist. Så Jag ska väl förklara vad det är också. Luther är en del av reformationen. Luther trodde inte att man kunde köpa sig fri från att gå evigt förlorad (köpa sig fri genom avlatshandel) utan att var människa som i sitt hjärta omvänder sig, undkommer evigt fördärv. Punkt. Luther trodde i övrigt helt och fullt på sakramenten och kyrkan. För er som inte läst er historia: Katolska kyrkan har sedan kring 1530 reviderat all form av avlatshandel och tror endast på Guds nåd som frälsande medel. Zwingli och Calvin gick dock steget längre och skrev nya läror kring sakramenten och kyrkan. Jag har mycket svårt att acceptera Zwinglis läror, men Calvin kan jag med.
Zwingli var en humanist och sekulärpräst från Zürich som lyckats reformera stora delar av Schweiz till det som blivit den Zwinglianska kyrkan idag. Varför skriver jag om den Zwinglianska kyrkan? Jo, jag är inte endast Calvinist, kyrkan jag tillhör lär många Zwinglianska läror. Zwingli påbörjade ett sammarbete med Luther men avbröt det hastigt under ett av katolska kyrkans "ekumeniska möten" som då börjat hållas, för att återigen lyckas ena den splitrade kyrkan. Zwingli började ett utspel om att inga sakrament var från Gud, han hävdade att bröllop, dop, nattvard etc. endast var symbolhandlingar, och inte sakrament inrättade av Gud.
Sakrament fanns för övrigt INTE ALLS enligt Zwingli. Zwingli återvände till Zürich och startade en diktatur, där de som inte lät omvända sig blev avrättade. Alla former av bilder förbjöds, man målade över alla kyrkomålningar, man förbjöd musik och eldade upp orglar. Man förbjöd dans, vilket varit ett från Katolska kyrkan, ett liturgiskt inslag enda sedan kyrkofäderna. Man förbjöd barndop. All form av fasta förbjöds då han ansåg att det var heretiskt att fasta.
För att finansiera sig uppförde han även skatter som han kallade "Guds skatter". Så avlatshandeln tog sig helt enkelt nya former, men under namnet "skatter". Zwingli blev så våldsam och farlig, för resten av europa, att de övriga "katolska" delarna av Schweiz samt tyskland drog ut i strid mot Zürich. Zwingli stupade i Kappel am Albis 11 oktober 1531.
Calvin, började studera Humaniora vid Universitet i Paris som fjortonåring 1523. Calvin blev senare Lutheran och var tvungen att fly Paris pga. detta. Han kom till Angoulême och stannade där hos en vän ett tag, innan han tog sig vidare till Basel, i Schweiz. Han ville dock tillbaka till Frankrike och tog sin väg genom Geneve Där han träffade Guilliame Farel. Guilliame övertygade Calvin att stanna där och hjälpa staden, med Zwinglianismen. Calvin såg det som en kallelese från Gud, och skrev en ny trosbekännelse (alltså, inte den apostoliska, vilken vi läser i Gudstjänsten idag, utan en ny, egen). De förbjöd till exempel helt nattvarden att firas, efter att de refuserat rätten att bannlysa. För detta, blev både Calvin och Farel bannlysta av stadsrådet.
Calvin bosatte sig i Strasbourg och började verka som pastor. Efter ett tag, skrev Katolska kyrkan till Geneve och erbjöd Zwinglianerna att åter sluta sig till Katolska kyrkan, för att slutligen helt ena kyrkan igen. Calvin blev vred och tog hjälp av Martin Bucer att återfå Genevarnas förtroende, detta lyckades till slut och Calvin refuserade Katolska kyrkans invitation. 1540 blev Calvin invald i Geneves stadsråd. Detta var startpunkten för Calvins reformation.
Calvin började med att inrätta fyra nya instanser.
Ordets tjänstgörare: Det var de som fick predika och tjänstgöra i Gudstjänsterna.
Doktorer: Det var de som hade en teologisk utbildning, som "utbildade folket" till olika tjänster.
Äldste: De kunde även kallas "moralpoliser" då detta var deras uppgift. Mestadels fanns de för att varna, som en sorts profeter, men ibland även att ställa inför rätta och straffa.
Diakoner: Dessa skulle tjänstgöra som "välgörare". Man kan säga, att de har samma uppgift idag.
Calvin var mycket sträng. Han skapade en teokrati där man kunde straffas för att till exempel ha lärt fel läror, uppträtt moralistiskt fel eller helt enkelt ha dansat eller sjungit. Dessa straff utfärdades inte i vanliga domstolar utan i eklasiastiska domstolar. Dommarna var vanligtvis att man skulle infinna sig på öppna möten eller i katekes-klasser, där stadsrådet hade rätt att straffa, eller ibland tillochmed avrätta offentligt. De hävdade inte bara att de fått auktoritet att göra så från Gud, utan även att de fått nycklarna till himlen. Man hade vanligtvis mer nåd över män än kvinnor.
Somliga hävdar att Calvin endast var ute efter sin egen vinning. Pierre Amaux, en av Ordets Tjänstgörare, klagade hos Calvin, varpå Calvin gav honom straffet att naken gå mellan alla stadens torg och be om nåd.
Jacques Gruet, en annan Ordets Tjänstgörare påstod till exempel att han hittat ett plakat, vilket han läste högt under en gudstjänst. Detta plakat var en kritisk "skrift" mot Calvin. Stadsrådet lät tortera Gruet tills han "erkände" att det var han som var upphovsmannen till plakatet. Eftersom han erkände, var han ju skyldig och blev på grund av det halshuggen. Ingen kritik var alltså att tollerera.
De flesta av dagens Calvinister tycker att Calvins läror och förhållningssätt till tortyr är fel, jag är en av dem. Men en del i till exempel USA tycker att tortyr är rätt, varför de också har tortyr av krigsfångar.
En annan intressant avrättning Calvin utfärdade var på Michael Servetus, en spansk teolog och fysiker, en avrättning som diskuteras än idag. läs mer om det här: http://www.servetus.org/en/news-events/articulos/20030209.htm
Calvin dog 1564 och har ofta blivit sedd som en man som bara strävade efter makt. Men Calvin har betytt mycket för den kristna kyrkan, och vår utveckling.
Oj vad mycket det blev! Såhär långt tänkte jag aldrig skriva. Men det här är bra för dig, som sagt, kan du din historia, så kan du röna om framtiden. :)
Historia är inget farligt, historieförnekelse är dock något mycket farligt.
Luther blir det någon annan dag
Varför är det så tyst om dem? Zwingli brukar vara väldigt illa omtyckt i våra kretsar, just för att han var så grym och bråkig. Calvin är mycket omtalad i både Syd-, och Nordamerika, men inte i Sverige. Kanske för att vi inte vill förena oss med de som dödat i Jesu namn, vilket också gör att vi gärna tar avstånd till Katolicismen. Kanske är det för att många sekter startats utifrån Calvinismen, såsom Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (äv. kallat momonerna) eller tex. Jehovas vittnen. Men mycket gott har kommit ur tex. Calvinist/Zwinglianismen, som tex.Baptisterna, Metodisterna, Pingstkyrkan eller Livets Ord, som idag är vida accepterat. Så historien bär på mycket grymt och underligt, vilket gör att vi alla borde tänka oftare på Winstons Churchills ord "Ju längre tillbaka du kan se, desto längre framåt ser du troligen."
Så det blir ingen Luther idag, inte så mycket iaf.
Jag vill dock ta tillfället i akt att redan nu dela upp Luthers liv i tre delar, för att vi lättare skall förstå, varför han i ena stunden hävdade något, för att i nästa avfärda det helt och fullt.
Luthers första tid, var en tid i självfördömmelse, vilket jag vill kalla för "Luthers första dåliga tid".
Den andra tiden, är den goda, det var tiden från 1513 till omkring 1525-1530. 1513 var ett viktigt år för Luther (tror man, årtalet har varierat från 1513-1518) detta var året då han första gången läste Rom 1:17 och förstod vad bibelordet betyder, det var då Luther kom ur sin självfördömmelse. 1514 Träffade Luther avlatsförsäljaren Johan Tetzel. Luther blev vred, och spikade upp sina (av traditionen att döma) 95 Teser om avlatshandel. Jag uppmanar varje Kristen att läsa dessa 95 teser, de är god läsning, bra för intellektet och sätter saker i perspektiv.
Luthers tredje period, var en period av förvirring, skitzofreni och död. Det var en period från ca. 1527 fram till hans död år 1546. Luther hade till exempel hela sitt liv värnat om Judarna och försvarat dem mitt i tider av antisemitism. Detta var något han totalt reviderade senare. Han fördömde Judarna ytterst hårt, bland annat i sin Von den Juden und ihren Lügen, alltså "om Judarna och deras lögner". Detta var de facto det första antisemitistiska dokument som skrivits. Luther blev också skitzofren på äldre dar. Var det en välsignelse från Gud? -tror knappast det. Jag tror att splitringen, var onödig till viss del. Det hade gått att reformera den dåvarande enda kyrkan. För Gud är inget omöjligt. Men Luther, i sin iver, valde att refusera påvens bulla, utan brände den istället offentligt. Detta var det exakta ögonblicket för kyrkans splittring.
Jag vill nog ärligt klara upp lite övriga tankar kring reformationen också. Jag är inte Lutheran, utan Zwinglian/Calvinist. Så Jag ska väl förklara vad det är också. Luther är en del av reformationen. Luther trodde inte att man kunde köpa sig fri från att gå evigt förlorad (köpa sig fri genom avlatshandel) utan att var människa som i sitt hjärta omvänder sig, undkommer evigt fördärv. Punkt. Luther trodde i övrigt helt och fullt på sakramenten och kyrkan. För er som inte läst er historia: Katolska kyrkan har sedan kring 1530 reviderat all form av avlatshandel och tror endast på Guds nåd som frälsande medel. Zwingli och Calvin gick dock steget längre och skrev nya läror kring sakramenten och kyrkan. Jag har mycket svårt att acceptera Zwinglis läror, men Calvin kan jag med.
Zwingli var en humanist och sekulärpräst från Zürich som lyckats reformera stora delar av Schweiz till det som blivit den Zwinglianska kyrkan idag. Varför skriver jag om den Zwinglianska kyrkan? Jo, jag är inte endast Calvinist, kyrkan jag tillhör lär många Zwinglianska läror. Zwingli påbörjade ett sammarbete med Luther men avbröt det hastigt under ett av katolska kyrkans "ekumeniska möten" som då börjat hållas, för att återigen lyckas ena den splitrade kyrkan. Zwingli började ett utspel om att inga sakrament var från Gud, han hävdade att bröllop, dop, nattvard etc. endast var symbolhandlingar, och inte sakrament inrättade av Gud.
Sakrament fanns för övrigt INTE ALLS enligt Zwingli. Zwingli återvände till Zürich och startade en diktatur, där de som inte lät omvända sig blev avrättade. Alla former av bilder förbjöds, man målade över alla kyrkomålningar, man förbjöd musik och eldade upp orglar. Man förbjöd dans, vilket varit ett från Katolska kyrkan, ett liturgiskt inslag enda sedan kyrkofäderna. Man förbjöd barndop. All form av fasta förbjöds då han ansåg att det var heretiskt att fasta.
För att finansiera sig uppförde han även skatter som han kallade "Guds skatter". Så avlatshandeln tog sig helt enkelt nya former, men under namnet "skatter". Zwingli blev så våldsam och farlig, för resten av europa, att de övriga "katolska" delarna av Schweiz samt tyskland drog ut i strid mot Zürich. Zwingli stupade i Kappel am Albis 11 oktober 1531.
Calvin, började studera Humaniora vid Universitet i Paris som fjortonåring 1523. Calvin blev senare Lutheran och var tvungen att fly Paris pga. detta. Han kom till Angoulême och stannade där hos en vän ett tag, innan han tog sig vidare till Basel, i Schweiz. Han ville dock tillbaka till Frankrike och tog sin väg genom Geneve Där han träffade Guilliame Farel. Guilliame övertygade Calvin att stanna där och hjälpa staden, med Zwinglianismen. Calvin såg det som en kallelese från Gud, och skrev en ny trosbekännelse (alltså, inte den apostoliska, vilken vi läser i Gudstjänsten idag, utan en ny, egen). De förbjöd till exempel helt nattvarden att firas, efter att de refuserat rätten att bannlysa. För detta, blev både Calvin och Farel bannlysta av stadsrådet.
Calvin bosatte sig i Strasbourg och började verka som pastor. Efter ett tag, skrev Katolska kyrkan till Geneve och erbjöd Zwinglianerna att åter sluta sig till Katolska kyrkan, för att slutligen helt ena kyrkan igen. Calvin blev vred och tog hjälp av Martin Bucer att återfå Genevarnas förtroende, detta lyckades till slut och Calvin refuserade Katolska kyrkans invitation. 1540 blev Calvin invald i Geneves stadsråd. Detta var startpunkten för Calvins reformation.
Calvin började med att inrätta fyra nya instanser.
Ordets tjänstgörare: Det var de som fick predika och tjänstgöra i Gudstjänsterna.
Doktorer: Det var de som hade en teologisk utbildning, som "utbildade folket" till olika tjänster.
Äldste: De kunde även kallas "moralpoliser" då detta var deras uppgift. Mestadels fanns de för att varna, som en sorts profeter, men ibland även att ställa inför rätta och straffa.
Diakoner: Dessa skulle tjänstgöra som "välgörare". Man kan säga, att de har samma uppgift idag.
Calvin var mycket sträng. Han skapade en teokrati där man kunde straffas för att till exempel ha lärt fel läror, uppträtt moralistiskt fel eller helt enkelt ha dansat eller sjungit. Dessa straff utfärdades inte i vanliga domstolar utan i eklasiastiska domstolar. Dommarna var vanligtvis att man skulle infinna sig på öppna möten eller i katekes-klasser, där stadsrådet hade rätt att straffa, eller ibland tillochmed avrätta offentligt. De hävdade inte bara att de fått auktoritet att göra så från Gud, utan även att de fått nycklarna till himlen. Man hade vanligtvis mer nåd över män än kvinnor.
Somliga hävdar att Calvin endast var ute efter sin egen vinning. Pierre Amaux, en av Ordets Tjänstgörare, klagade hos Calvin, varpå Calvin gav honom straffet att naken gå mellan alla stadens torg och be om nåd.
Jacques Gruet, en annan Ordets Tjänstgörare påstod till exempel att han hittat ett plakat, vilket han läste högt under en gudstjänst. Detta plakat var en kritisk "skrift" mot Calvin. Stadsrådet lät tortera Gruet tills han "erkände" att det var han som var upphovsmannen till plakatet. Eftersom han erkände, var han ju skyldig och blev på grund av det halshuggen. Ingen kritik var alltså att tollerera.
De flesta av dagens Calvinister tycker att Calvins läror och förhållningssätt till tortyr är fel, jag är en av dem. Men en del i till exempel USA tycker att tortyr är rätt, varför de också har tortyr av krigsfångar.
En annan intressant avrättning Calvin utfärdade var på Michael Servetus, en spansk teolog och fysiker, en avrättning som diskuteras än idag. läs mer om det här: http://www.servetus.org/en/news-events/articulos/20030209.htm
Calvin dog 1564 och har ofta blivit sedd som en man som bara strävade efter makt. Men Calvin har betytt mycket för den kristna kyrkan, och vår utveckling.
Oj vad mycket det blev! Såhär långt tänkte jag aldrig skriva. Men det här är bra för dig, som sagt, kan du din historia, så kan du röna om framtiden. :)
Historia är inget farligt, historieförnekelse är dock något mycket farligt.
Luther blir det någon annan dag
...kommer och går. Funderingar över lite allt möjligt.
Ja, byt ut "..." mot i princip vad som helst. Mitt i läsandet av Luther, förvånas jag över hur många av hans läror, vilka man gärna läser som "Luthers läror" helt enkelt är öst-ortodoxa, hur man i kristna ortodoxin ALLTID haft den inställning Luther haft. Inget är nytt under solen.
Vill man veta hur Apostlarna, Lärjungarna, Kyrkofäderna firade Gudstjänst, så borde man kolla på de olika Ortodoxa och koptiska kyrkorna. Inte minst de Koptiska kyrkorna håller fortfarande väldigt hårt på traditionen. Ca. 42 e.kr. grundade evangelisten Markus den koptiska kyrkan i Alexandria. Den koptiska Liturgin är utan tvekan den äldsta inom den Kristna Kyrkan.
Kopterna ber dagligen de sju tidebönerna ur sin bönebok Apgeya (rätta mig om jag har fel vad gällande namnet). Tideböner är något jag tycker är mycket intressant, Judarna bad tideböner, man kan även se vissa nytestamentliga tecken på att Jesus troligtvis höll sig till tidebönerna.
Tidebönerna var aldrig något som kom att ifrågasättas, det var en självklarhet för Apostlarna och Kyrkofäderna. I Ortodoxa och Katolska Kyrkan har Tidebönerna betts varje dag i nu mer än tvåtusen år, de har på många sätt kvar sin utformning, i att det skall bes ur tex. Psaltaren. Luther, skrev en egen tideböns-förordning, kallad "Tidegärden" och i Sverige har man idag en ekumenisk tidegärd, gällande för alla Lutheraner och Katoliker, "den ekumeniska tidegärden" kallas den.
De reformerta fortsatte med tideböner genom metodisterna och idag, är tideböner något som nästan försvunnit i min krets. Dock inte helt, vi har i vår kyrka Morgonbön kl. 0600 på onsdagar och Lunchbön varje dag, samt kvällsbön lite mer sporadiskt. Var medlem uppmanas dock att varje dag läsa bibeln och be. Jag är så glad att jag får tillhöra ett så härligt och andefyllt samfund!
Jag tror att anledningen till att tidegärden förkastats, är att det genom historien funnits mycket tvång koplat till denna bönebok. Att man MÅSTE läsa matutin, laudes, prim, ters, sext, non, vesper och kompletorium varje dag, för att kalla sig kristen och så har man liksom tappat den personliga relationen med Gud. Men Thomas av Kempis (1380-1471) var ytterst tydlig på att den egna relatonen med Gud måste på alla sätt prioriteras, men även att en "god kristen" självklart ber tidebönerna.
Jag ber inte tidebönerna och har fullt sjå att dagligen ta min själ i handen och umgås med livets skapare personligen.
Här var lite tankar kring lite olika saker... bönerna på dagen helt enkelt
Vill man veta hur Apostlarna, Lärjungarna, Kyrkofäderna firade Gudstjänst, så borde man kolla på de olika Ortodoxa och koptiska kyrkorna. Inte minst de Koptiska kyrkorna håller fortfarande väldigt hårt på traditionen. Ca. 42 e.kr. grundade evangelisten Markus den koptiska kyrkan i Alexandria. Den koptiska Liturgin är utan tvekan den äldsta inom den Kristna Kyrkan.
Kopterna ber dagligen de sju tidebönerna ur sin bönebok Apgeya (rätta mig om jag har fel vad gällande namnet). Tideböner är något jag tycker är mycket intressant, Judarna bad tideböner, man kan även se vissa nytestamentliga tecken på att Jesus troligtvis höll sig till tidebönerna.
Tidebönerna var aldrig något som kom att ifrågasättas, det var en självklarhet för Apostlarna och Kyrkofäderna. I Ortodoxa och Katolska Kyrkan har Tidebönerna betts varje dag i nu mer än tvåtusen år, de har på många sätt kvar sin utformning, i att det skall bes ur tex. Psaltaren. Luther, skrev en egen tideböns-förordning, kallad "Tidegärden" och i Sverige har man idag en ekumenisk tidegärd, gällande för alla Lutheraner och Katoliker, "den ekumeniska tidegärden" kallas den.
De reformerta fortsatte med tideböner genom metodisterna och idag, är tideböner något som nästan försvunnit i min krets. Dock inte helt, vi har i vår kyrka Morgonbön kl. 0600 på onsdagar och Lunchbön varje dag, samt kvällsbön lite mer sporadiskt. Var medlem uppmanas dock att varje dag läsa bibeln och be. Jag är så glad att jag får tillhöra ett så härligt och andefyllt samfund!
Jag tror att anledningen till att tidegärden förkastats, är att det genom historien funnits mycket tvång koplat till denna bönebok. Att man MÅSTE läsa matutin, laudes, prim, ters, sext, non, vesper och kompletorium varje dag, för att kalla sig kristen och så har man liksom tappat den personliga relationen med Gud. Men Thomas av Kempis (1380-1471) var ytterst tydlig på att den egna relatonen med Gud måste på alla sätt prioriteras, men även att en "god kristen" självklart ber tidebönerna.
Jag ber inte tidebönerna och har fullt sjå att dagligen ta min själ i handen och umgås med livets skapare personligen.
Här var lite tankar kring lite olika saker... bönerna på dagen helt enkelt
hoppsan
(Jag råkade ta bort det här inlägget tidigare, så nu publicerar jag det igen)
Jaha, jag tänkte idag "nu ska jag göra det, nu börar blogg bli på omodet, så nu kan jag äntligen skaffa ovannämnda. Till min förvåning hade jag redan skapat en blogg, så tji fick jag.
Jag har personligen alltid varit skeptisk, eller rent ut sagt, motståndare till blogg. Varför? Jag tror inte att bloggandet är från Gud, blogg handlar väldigt mycket om egot, JAG vill säga vad JAG tycker och vad JAG har gjort och allt kretsar kring MIG. Gud är inte egocentrisk, han har inte heller kallat oss till att vara det. Punkt.
Nåväl, vad är meningen med att philen ska ha en blogg? undrar du? Jo, jag vet inte om folk alls kommer att läsa vad jag skriver, men jag gör det mest för min egen skull. Alla mina politiska åsikter behöver ventileras i jungeln av kristen höger och världen idag-propganda. Jag tycker att politiken inom den fundamentalistiska kristna sfären blivt inåtvänd och dum. Jag röstar inte på KPML(r), inte på (V), inte på (S). Så släpp nu de tankarna.
Så. kort och gott, den här bloggen kommer handla, nästan uteslutande om politik. Kanske lite om musik och roliga saker som händer framöver. Mitt första inlägg i syftet av denna blog, kommer handla om halv-hjälten Martin Luther. Så om du orkar, si opp! :)
Jaha, jag tänkte idag "nu ska jag göra det, nu börar blogg bli på omodet, så nu kan jag äntligen skaffa ovannämnda. Till min förvåning hade jag redan skapat en blogg, så tji fick jag.
Jag har personligen alltid varit skeptisk, eller rent ut sagt, motståndare till blogg. Varför? Jag tror inte att bloggandet är från Gud, blogg handlar väldigt mycket om egot, JAG vill säga vad JAG tycker och vad JAG har gjort och allt kretsar kring MIG. Gud är inte egocentrisk, han har inte heller kallat oss till att vara det. Punkt.
Nåväl, vad är meningen med att philen ska ha en blogg? undrar du? Jo, jag vet inte om folk alls kommer att läsa vad jag skriver, men jag gör det mest för min egen skull. Alla mina politiska åsikter behöver ventileras i jungeln av kristen höger och världen idag-propganda. Jag tycker att politiken inom den fundamentalistiska kristna sfären blivt inåtvänd och dum. Jag röstar inte på KPML(r), inte på (V), inte på (S). Så släpp nu de tankarna.
Så. kort och gott, den här bloggen kommer handla, nästan uteslutande om politik. Kanske lite om musik och roliga saker som händer framöver. Mitt första inlägg i syftet av denna blog, kommer handla om halv-hjälten Martin Luther. Så om du orkar, si opp! :)
