Reflektioner över några bibelord
Apg 4:12 "Och i ingen annan finnes frälsning; ej heller finnes under himmelen något annat namn, bland människor givet, genom vilket vi kunna bliva frälsta." -
Reflektion
Hur mycket du än söker bekräftelse, så kommer du alltid söka mer, för din törst släcks inte av världsliga ting. En partner kan inte göra dig lycklig, pengar kan inte göra dig lycklig, lägenhet kan inte göra dig lycklig, en snygg kropp kan inte göra dig lycklig. Bara Gud kan göra oss lyckliga och ge oss frid på insidan. Bara Gud direkt, inte gudstjänster, inte liturgier, bara Gud.
1Th 5:9 Ty Gud har icke bestämt oss till att drabbas av vrede, utan till att vinna frälsning genom vår Herre, Jesus Kristus
Reflektion
När jag inte förstår Skriften, när jag inte förstår Guds verk, såsom tillexempel skapelsen, så får jag inte bli bitter, eller arg på Gud, för att han gjort något obegripligt. Inte heller, får jag bli arg på Gud, för att vissa människor föds med sämre förutsättning. "Varför får vissa, leva i glans och överflöd hela livet, när andra föds i afrika och lever hela livet i död och svält?" Istället för att trakta efter svar i detta, måste jag lära mig att i allt söka Gud. Gud är alltid nära, och förr eller senare, kommer nog svaret på alla mina tvivel och på sådana här frågor som tynger och bedrövar mitt hjärta.
Heb 9:28 så skall Kristus, sedan han en gång har blivit offrad för att bära mångas synder, för andra gången, utan synd, låta sig ses av dem som bida efter honom, till frälsning.
Reflektion
Jesus uppenbarar sig när jag söker honom. Jag kan inte säga "Gud, om du finns, visa dig på något sätt" Jag måste aktivt börja söka Gud på ett eller annat sätt, så kommer Gud till slut uppenbara sig. En sak glömmer jag alltför ofta, och hjälp mig, du som läser detta, att påminna mig om detta: Gud är inte långt borta, Gud är alltid nära.
Rom 1:16 Ty jag blyges icke för evangelium; ty det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror...
Reflektion
Det spelar ingen roll vad någon säger till mig, jag skäms inte för Jesus. Han gav mig allt.
Reflektion
Hur mycket du än söker bekräftelse, så kommer du alltid söka mer, för din törst släcks inte av världsliga ting. En partner kan inte göra dig lycklig, pengar kan inte göra dig lycklig, lägenhet kan inte göra dig lycklig, en snygg kropp kan inte göra dig lycklig. Bara Gud kan göra oss lyckliga och ge oss frid på insidan. Bara Gud direkt, inte gudstjänster, inte liturgier, bara Gud.
1Th 5:9 Ty Gud har icke bestämt oss till att drabbas av vrede, utan till att vinna frälsning genom vår Herre, Jesus Kristus
Reflektion
När jag inte förstår Skriften, när jag inte förstår Guds verk, såsom tillexempel skapelsen, så får jag inte bli bitter, eller arg på Gud, för att han gjort något obegripligt. Inte heller, får jag bli arg på Gud, för att vissa människor föds med sämre förutsättning. "Varför får vissa, leva i glans och överflöd hela livet, när andra föds i afrika och lever hela livet i död och svält?" Istället för att trakta efter svar i detta, måste jag lära mig att i allt söka Gud. Gud är alltid nära, och förr eller senare, kommer nog svaret på alla mina tvivel och på sådana här frågor som tynger och bedrövar mitt hjärta.
Heb 9:28 så skall Kristus, sedan han en gång har blivit offrad för att bära mångas synder, för andra gången, utan synd, låta sig ses av dem som bida efter honom, till frälsning.
Reflektion
Jesus uppenbarar sig när jag söker honom. Jag kan inte säga "Gud, om du finns, visa dig på något sätt" Jag måste aktivt börja söka Gud på ett eller annat sätt, så kommer Gud till slut uppenbara sig. En sak glömmer jag alltför ofta, och hjälp mig, du som läser detta, att påminna mig om detta: Gud är inte långt borta, Gud är alltid nära.
Rom 1:16 Ty jag blyges icke för evangelium; ty det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror...
Reflektion
Det spelar ingen roll vad någon säger till mig, jag skäms inte för Jesus. Han gav mig allt.
Luther och politiken
Hur jag än kommer skriva, på denna blogg, så ska du veta att Gud inte är intresserad av våra analyser, våra tankar, vårat intellekt. Gud är inte intresserad av politik, strider, krig. Gud är inte intresserad av predikor eller av att jag eller någon annan på en intellektuellt plan försöker förklara honom. Gud är intresserad av att han själv skall få förklara sig genom sina egna kärlekshandlingar i våra egna hjärtan. Långt ifrån nyheter, politiska debatter, historiska slag, depressioner, ekonomiska problem och familj.
Gud älskar oss alla och Gud är enkel!
För att undfå Guds frälsning och underbara kärlek, krävs inte att du till fullo ska ha klarat upp, hurvida skapelsen skedde på sju dagar, eller på flera milioner år. Det viktiga är inte att förstå alla gammaltestamentliga lagar.
Det viktiga är att "...tro på Jesus och att han är Guds ende son... ", "...bekänna Jesus som sin ende Herre..." samt "...låta sig döpas i Faderns, Sonens och den Helige andes namn..."
Gud älskar oss alla och Gud är enkel!
För att undfå Guds frälsning och underbara kärlek, krävs inte att du till fullo ska ha klarat upp, hurvida skapelsen skedde på sju dagar, eller på flera milioner år. Det viktiga är inte att förstå alla gammaltestamentliga lagar.
Det viktiga är att "...tro på Jesus och att han är Guds ende son... ", "...bekänna Jesus som sin ende Herre..." samt "...låta sig döpas i Faderns, Sonens och den Helige andes namn..."
Lite Luther, men mest reformation
Jag lovade att skriva om Luther i detta blogginlägg, det blev inte riktigt så, jag skrev om reformationen i stort, mest om Zwingli och Calvin, då det talas väldigt lite om dem båda, fast de är de med störst inflytande i vår kyrka iaf. Speciellt med vår syn på sakrament, skrift, nåd, tro etc.
Varför är det så tyst om dem? Zwingli brukar vara väldigt illa omtyckt i våra kretsar, just för att han var så grym och bråkig. Calvin är mycket omtalad i både Syd-, och Nordamerika, men inte i Sverige. Kanske för att vi inte vill förena oss med de som dödat i Jesu namn, vilket också gör att vi gärna tar avstånd till Katolicismen. Kanske är det för att många sekter startats utifrån Calvinismen, såsom Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (äv. kallat momonerna) eller tex. Jehovas vittnen. Men mycket gott har kommit ur tex. Calvinist/Zwinglianismen, som tex.Baptisterna, Metodisterna, Pingstkyrkan eller Livets Ord, som idag är vida accepterat. Så historien bär på mycket grymt och underligt, vilket gör att vi alla borde tänka oftare på Winstons Churchills ord "Ju längre tillbaka du kan se, desto längre framåt ser du troligen."
Så det blir ingen Luther idag, inte så mycket iaf.
Jag vill dock ta tillfället i akt att redan nu dela upp Luthers liv i tre delar, för att vi lättare skall förstå, varför han i ena stunden hävdade något, för att i nästa avfärda det helt och fullt.
Luthers första tid, var en tid i självfördömmelse, vilket jag vill kalla för "Luthers första dåliga tid".
Den andra tiden, är den goda, det var tiden från 1513 till omkring 1525-1530. 1513 var ett viktigt år för Luther (tror man, årtalet har varierat från 1513-1518) detta var året då han första gången läste Rom 1:17 och förstod vad bibelordet betyder, det var då Luther kom ur sin självfördömmelse. 1514 Träffade Luther avlatsförsäljaren Johan Tetzel. Luther blev vred, och spikade upp sina (av traditionen att döma) 95 Teser om avlatshandel. Jag uppmanar varje Kristen att läsa dessa 95 teser, de är god läsning, bra för intellektet och sätter saker i perspektiv.
Luthers tredje period, var en period av förvirring, skitzofreni och död. Det var en period från ca. 1527 fram till hans död år 1546. Luther hade till exempel hela sitt liv värnat om Judarna och försvarat dem mitt i tider av antisemitism. Detta var något han totalt reviderade senare. Han fördömde Judarna ytterst hårt, bland annat i sin Von den Juden und ihren Lügen, alltså "om Judarna och deras lögner". Detta var de facto det första antisemitistiska dokument som skrivits. Luther blev också skitzofren på äldre dar. Var det en välsignelse från Gud? -tror knappast det. Jag tror att splitringen, var onödig till viss del. Det hade gått att reformera den dåvarande enda kyrkan. För Gud är inget omöjligt. Men Luther, i sin iver, valde att refusera påvens bulla, utan brände den istället offentligt. Detta var det exakta ögonblicket för kyrkans splittring.
Jag vill nog ärligt klara upp lite övriga tankar kring reformationen också. Jag är inte Lutheran, utan Zwinglian/Calvinist. Så Jag ska väl förklara vad det är också. Luther är en del av reformationen. Luther trodde inte att man kunde köpa sig fri från att gå evigt förlorad (köpa sig fri genom avlatshandel) utan att var människa som i sitt hjärta omvänder sig, undkommer evigt fördärv. Punkt. Luther trodde i övrigt helt och fullt på sakramenten och kyrkan. För er som inte läst er historia: Katolska kyrkan har sedan kring 1530 reviderat all form av avlatshandel och tror endast på Guds nåd som frälsande medel. Zwingli och Calvin gick dock steget längre och skrev nya läror kring sakramenten och kyrkan. Jag har mycket svårt att acceptera Zwinglis läror, men Calvin kan jag med.
Zwingli var en humanist och sekulärpräst från Zürich som lyckats reformera stora delar av Schweiz till det som blivit den Zwinglianska kyrkan idag. Varför skriver jag om den Zwinglianska kyrkan? Jo, jag är inte endast Calvinist, kyrkan jag tillhör lär många Zwinglianska läror. Zwingli påbörjade ett sammarbete med Luther men avbröt det hastigt under ett av katolska kyrkans "ekumeniska möten" som då börjat hållas, för att återigen lyckas ena den splitrade kyrkan. Zwingli började ett utspel om att inga sakrament var från Gud, han hävdade att bröllop, dop, nattvard etc. endast var symbolhandlingar, och inte sakrament inrättade av Gud.
Sakrament fanns för övrigt INTE ALLS enligt Zwingli. Zwingli återvände till Zürich och startade en diktatur, där de som inte lät omvända sig blev avrättade. Alla former av bilder förbjöds, man målade över alla kyrkomålningar, man förbjöd musik och eldade upp orglar. Man förbjöd dans, vilket varit ett från Katolska kyrkan, ett liturgiskt inslag enda sedan kyrkofäderna. Man förbjöd barndop. All form av fasta förbjöds då han ansåg att det var heretiskt att fasta.
För att finansiera sig uppförde han även skatter som han kallade "Guds skatter". Så avlatshandeln tog sig helt enkelt nya former, men under namnet "skatter". Zwingli blev så våldsam och farlig, för resten av europa, att de övriga "katolska" delarna av Schweiz samt tyskland drog ut i strid mot Zürich. Zwingli stupade i Kappel am Albis 11 oktober 1531.
Calvin, började studera Humaniora vid Universitet i Paris som fjortonåring 1523. Calvin blev senare Lutheran och var tvungen att fly Paris pga. detta. Han kom till Angoulême och stannade där hos en vän ett tag, innan han tog sig vidare till Basel, i Schweiz. Han ville dock tillbaka till Frankrike och tog sin väg genom Geneve Där han träffade Guilliame Farel. Guilliame övertygade Calvin att stanna där och hjälpa staden, med Zwinglianismen. Calvin såg det som en kallelese från Gud, och skrev en ny trosbekännelse (alltså, inte den apostoliska, vilken vi läser i Gudstjänsten idag, utan en ny, egen). De förbjöd till exempel helt nattvarden att firas, efter att de refuserat rätten att bannlysa. För detta, blev både Calvin och Farel bannlysta av stadsrådet.
Calvin bosatte sig i Strasbourg och började verka som pastor. Efter ett tag, skrev Katolska kyrkan till Geneve och erbjöd Zwinglianerna att åter sluta sig till Katolska kyrkan, för att slutligen helt ena kyrkan igen. Calvin blev vred och tog hjälp av Martin Bucer att återfå Genevarnas förtroende, detta lyckades till slut och Calvin refuserade Katolska kyrkans invitation. 1540 blev Calvin invald i Geneves stadsråd. Detta var startpunkten för Calvins reformation.
Calvin började med att inrätta fyra nya instanser.
Ordets tjänstgörare: Det var de som fick predika och tjänstgöra i Gudstjänsterna.
Doktorer: Det var de som hade en teologisk utbildning, som "utbildade folket" till olika tjänster.
Äldste: De kunde även kallas "moralpoliser" då detta var deras uppgift. Mestadels fanns de för att varna, som en sorts profeter, men ibland även att ställa inför rätta och straffa.
Diakoner: Dessa skulle tjänstgöra som "välgörare". Man kan säga, att de har samma uppgift idag.
Calvin var mycket sträng. Han skapade en teokrati där man kunde straffas för att till exempel ha lärt fel läror, uppträtt moralistiskt fel eller helt enkelt ha dansat eller sjungit. Dessa straff utfärdades inte i vanliga domstolar utan i eklasiastiska domstolar. Dommarna var vanligtvis att man skulle infinna sig på öppna möten eller i katekes-klasser, där stadsrådet hade rätt att straffa, eller ibland tillochmed avrätta offentligt. De hävdade inte bara att de fått auktoritet att göra så från Gud, utan även att de fått nycklarna till himlen. Man hade vanligtvis mer nåd över män än kvinnor.
Somliga hävdar att Calvin endast var ute efter sin egen vinning. Pierre Amaux, en av Ordets Tjänstgörare, klagade hos Calvin, varpå Calvin gav honom straffet att naken gå mellan alla stadens torg och be om nåd.
Jacques Gruet, en annan Ordets Tjänstgörare påstod till exempel att han hittat ett plakat, vilket han läste högt under en gudstjänst. Detta plakat var en kritisk "skrift" mot Calvin. Stadsrådet lät tortera Gruet tills han "erkände" att det var han som var upphovsmannen till plakatet. Eftersom han erkände, var han ju skyldig och blev på grund av det halshuggen. Ingen kritik var alltså att tollerera.
De flesta av dagens Calvinister tycker att Calvins läror och förhållningssätt till tortyr är fel, jag är en av dem. Men en del i till exempel USA tycker att tortyr är rätt, varför de också har tortyr av krigsfångar.
En annan intressant avrättning Calvin utfärdade var på Michael Servetus, en spansk teolog och fysiker, en avrättning som diskuteras än idag. läs mer om det här: http://www.servetus.org/en/news-events/articulos/20030209.htm
Calvin dog 1564 och har ofta blivit sedd som en man som bara strävade efter makt. Men Calvin har betytt mycket för den kristna kyrkan, och vår utveckling.
Oj vad mycket det blev! Såhär långt tänkte jag aldrig skriva. Men det här är bra för dig, som sagt, kan du din historia, så kan du röna om framtiden. :)
Historia är inget farligt, historieförnekelse är dock något mycket farligt.
Luther blir det någon annan dag
Varför är det så tyst om dem? Zwingli brukar vara väldigt illa omtyckt i våra kretsar, just för att han var så grym och bråkig. Calvin är mycket omtalad i både Syd-, och Nordamerika, men inte i Sverige. Kanske för att vi inte vill förena oss med de som dödat i Jesu namn, vilket också gör att vi gärna tar avstånd till Katolicismen. Kanske är det för att många sekter startats utifrån Calvinismen, såsom Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (äv. kallat momonerna) eller tex. Jehovas vittnen. Men mycket gott har kommit ur tex. Calvinist/Zwinglianismen, som tex.Baptisterna, Metodisterna, Pingstkyrkan eller Livets Ord, som idag är vida accepterat. Så historien bär på mycket grymt och underligt, vilket gör att vi alla borde tänka oftare på Winstons Churchills ord "Ju längre tillbaka du kan se, desto längre framåt ser du troligen."
Så det blir ingen Luther idag, inte så mycket iaf.
Jag vill dock ta tillfället i akt att redan nu dela upp Luthers liv i tre delar, för att vi lättare skall förstå, varför han i ena stunden hävdade något, för att i nästa avfärda det helt och fullt.
Luthers första tid, var en tid i självfördömmelse, vilket jag vill kalla för "Luthers första dåliga tid".
Den andra tiden, är den goda, det var tiden från 1513 till omkring 1525-1530. 1513 var ett viktigt år för Luther (tror man, årtalet har varierat från 1513-1518) detta var året då han första gången läste Rom 1:17 och förstod vad bibelordet betyder, det var då Luther kom ur sin självfördömmelse. 1514 Träffade Luther avlatsförsäljaren Johan Tetzel. Luther blev vred, och spikade upp sina (av traditionen att döma) 95 Teser om avlatshandel. Jag uppmanar varje Kristen att läsa dessa 95 teser, de är god läsning, bra för intellektet och sätter saker i perspektiv.
Luthers tredje period, var en period av förvirring, skitzofreni och död. Det var en period från ca. 1527 fram till hans död år 1546. Luther hade till exempel hela sitt liv värnat om Judarna och försvarat dem mitt i tider av antisemitism. Detta var något han totalt reviderade senare. Han fördömde Judarna ytterst hårt, bland annat i sin Von den Juden und ihren Lügen, alltså "om Judarna och deras lögner". Detta var de facto det första antisemitistiska dokument som skrivits. Luther blev också skitzofren på äldre dar. Var det en välsignelse från Gud? -tror knappast det. Jag tror att splitringen, var onödig till viss del. Det hade gått att reformera den dåvarande enda kyrkan. För Gud är inget omöjligt. Men Luther, i sin iver, valde att refusera påvens bulla, utan brände den istället offentligt. Detta var det exakta ögonblicket för kyrkans splittring.
Jag vill nog ärligt klara upp lite övriga tankar kring reformationen också. Jag är inte Lutheran, utan Zwinglian/Calvinist. Så Jag ska väl förklara vad det är också. Luther är en del av reformationen. Luther trodde inte att man kunde köpa sig fri från att gå evigt förlorad (köpa sig fri genom avlatshandel) utan att var människa som i sitt hjärta omvänder sig, undkommer evigt fördärv. Punkt. Luther trodde i övrigt helt och fullt på sakramenten och kyrkan. För er som inte läst er historia: Katolska kyrkan har sedan kring 1530 reviderat all form av avlatshandel och tror endast på Guds nåd som frälsande medel. Zwingli och Calvin gick dock steget längre och skrev nya läror kring sakramenten och kyrkan. Jag har mycket svårt att acceptera Zwinglis läror, men Calvin kan jag med.
Zwingli var en humanist och sekulärpräst från Zürich som lyckats reformera stora delar av Schweiz till det som blivit den Zwinglianska kyrkan idag. Varför skriver jag om den Zwinglianska kyrkan? Jo, jag är inte endast Calvinist, kyrkan jag tillhör lär många Zwinglianska läror. Zwingli påbörjade ett sammarbete med Luther men avbröt det hastigt under ett av katolska kyrkans "ekumeniska möten" som då börjat hållas, för att återigen lyckas ena den splitrade kyrkan. Zwingli började ett utspel om att inga sakrament var från Gud, han hävdade att bröllop, dop, nattvard etc. endast var symbolhandlingar, och inte sakrament inrättade av Gud.
Sakrament fanns för övrigt INTE ALLS enligt Zwingli. Zwingli återvände till Zürich och startade en diktatur, där de som inte lät omvända sig blev avrättade. Alla former av bilder förbjöds, man målade över alla kyrkomålningar, man förbjöd musik och eldade upp orglar. Man förbjöd dans, vilket varit ett från Katolska kyrkan, ett liturgiskt inslag enda sedan kyrkofäderna. Man förbjöd barndop. All form av fasta förbjöds då han ansåg att det var heretiskt att fasta.
För att finansiera sig uppförde han även skatter som han kallade "Guds skatter". Så avlatshandeln tog sig helt enkelt nya former, men under namnet "skatter". Zwingli blev så våldsam och farlig, för resten av europa, att de övriga "katolska" delarna av Schweiz samt tyskland drog ut i strid mot Zürich. Zwingli stupade i Kappel am Albis 11 oktober 1531.
Calvin, började studera Humaniora vid Universitet i Paris som fjortonåring 1523. Calvin blev senare Lutheran och var tvungen att fly Paris pga. detta. Han kom till Angoulême och stannade där hos en vän ett tag, innan han tog sig vidare till Basel, i Schweiz. Han ville dock tillbaka till Frankrike och tog sin väg genom Geneve Där han träffade Guilliame Farel. Guilliame övertygade Calvin att stanna där och hjälpa staden, med Zwinglianismen. Calvin såg det som en kallelese från Gud, och skrev en ny trosbekännelse (alltså, inte den apostoliska, vilken vi läser i Gudstjänsten idag, utan en ny, egen). De förbjöd till exempel helt nattvarden att firas, efter att de refuserat rätten att bannlysa. För detta, blev både Calvin och Farel bannlysta av stadsrådet.
Calvin bosatte sig i Strasbourg och började verka som pastor. Efter ett tag, skrev Katolska kyrkan till Geneve och erbjöd Zwinglianerna att åter sluta sig till Katolska kyrkan, för att slutligen helt ena kyrkan igen. Calvin blev vred och tog hjälp av Martin Bucer att återfå Genevarnas förtroende, detta lyckades till slut och Calvin refuserade Katolska kyrkans invitation. 1540 blev Calvin invald i Geneves stadsråd. Detta var startpunkten för Calvins reformation.
Calvin började med att inrätta fyra nya instanser.
Ordets tjänstgörare: Det var de som fick predika och tjänstgöra i Gudstjänsterna.
Doktorer: Det var de som hade en teologisk utbildning, som "utbildade folket" till olika tjänster.
Äldste: De kunde även kallas "moralpoliser" då detta var deras uppgift. Mestadels fanns de för att varna, som en sorts profeter, men ibland även att ställa inför rätta och straffa.
Diakoner: Dessa skulle tjänstgöra som "välgörare". Man kan säga, att de har samma uppgift idag.
Calvin var mycket sträng. Han skapade en teokrati där man kunde straffas för att till exempel ha lärt fel läror, uppträtt moralistiskt fel eller helt enkelt ha dansat eller sjungit. Dessa straff utfärdades inte i vanliga domstolar utan i eklasiastiska domstolar. Dommarna var vanligtvis att man skulle infinna sig på öppna möten eller i katekes-klasser, där stadsrådet hade rätt att straffa, eller ibland tillochmed avrätta offentligt. De hävdade inte bara att de fått auktoritet att göra så från Gud, utan även att de fått nycklarna till himlen. Man hade vanligtvis mer nåd över män än kvinnor.
Somliga hävdar att Calvin endast var ute efter sin egen vinning. Pierre Amaux, en av Ordets Tjänstgörare, klagade hos Calvin, varpå Calvin gav honom straffet att naken gå mellan alla stadens torg och be om nåd.
Jacques Gruet, en annan Ordets Tjänstgörare påstod till exempel att han hittat ett plakat, vilket han läste högt under en gudstjänst. Detta plakat var en kritisk "skrift" mot Calvin. Stadsrådet lät tortera Gruet tills han "erkände" att det var han som var upphovsmannen till plakatet. Eftersom han erkände, var han ju skyldig och blev på grund av det halshuggen. Ingen kritik var alltså att tollerera.
De flesta av dagens Calvinister tycker att Calvins läror och förhållningssätt till tortyr är fel, jag är en av dem. Men en del i till exempel USA tycker att tortyr är rätt, varför de också har tortyr av krigsfångar.
En annan intressant avrättning Calvin utfärdade var på Michael Servetus, en spansk teolog och fysiker, en avrättning som diskuteras än idag. läs mer om det här: http://www.servetus.org/en/news-events/articulos/20030209.htm
Calvin dog 1564 och har ofta blivit sedd som en man som bara strävade efter makt. Men Calvin har betytt mycket för den kristna kyrkan, och vår utveckling.
Oj vad mycket det blev! Såhär långt tänkte jag aldrig skriva. Men det här är bra för dig, som sagt, kan du din historia, så kan du röna om framtiden. :)
Historia är inget farligt, historieförnekelse är dock något mycket farligt.
Luther blir det någon annan dag
...kommer och går. Funderingar över lite allt möjligt.
Ja, byt ut "..." mot i princip vad som helst. Mitt i läsandet av Luther, förvånas jag över hur många av hans läror, vilka man gärna läser som "Luthers läror" helt enkelt är öst-ortodoxa, hur man i kristna ortodoxin ALLTID haft den inställning Luther haft. Inget är nytt under solen.
Vill man veta hur Apostlarna, Lärjungarna, Kyrkofäderna firade Gudstjänst, så borde man kolla på de olika Ortodoxa och koptiska kyrkorna. Inte minst de Koptiska kyrkorna håller fortfarande väldigt hårt på traditionen. Ca. 42 e.kr. grundade evangelisten Markus den koptiska kyrkan i Alexandria. Den koptiska Liturgin är utan tvekan den äldsta inom den Kristna Kyrkan.
Kopterna ber dagligen de sju tidebönerna ur sin bönebok Apgeya (rätta mig om jag har fel vad gällande namnet). Tideböner är något jag tycker är mycket intressant, Judarna bad tideböner, man kan även se vissa nytestamentliga tecken på att Jesus troligtvis höll sig till tidebönerna.
Tidebönerna var aldrig något som kom att ifrågasättas, det var en självklarhet för Apostlarna och Kyrkofäderna. I Ortodoxa och Katolska Kyrkan har Tidebönerna betts varje dag i nu mer än tvåtusen år, de har på många sätt kvar sin utformning, i att det skall bes ur tex. Psaltaren. Luther, skrev en egen tideböns-förordning, kallad "Tidegärden" och i Sverige har man idag en ekumenisk tidegärd, gällande för alla Lutheraner och Katoliker, "den ekumeniska tidegärden" kallas den.
De reformerta fortsatte med tideböner genom metodisterna och idag, är tideböner något som nästan försvunnit i min krets. Dock inte helt, vi har i vår kyrka Morgonbön kl. 0600 på onsdagar och Lunchbön varje dag, samt kvällsbön lite mer sporadiskt. Var medlem uppmanas dock att varje dag läsa bibeln och be. Jag är så glad att jag får tillhöra ett så härligt och andefyllt samfund!
Jag tror att anledningen till att tidegärden förkastats, är att det genom historien funnits mycket tvång koplat till denna bönebok. Att man MÅSTE läsa matutin, laudes, prim, ters, sext, non, vesper och kompletorium varje dag, för att kalla sig kristen och så har man liksom tappat den personliga relationen med Gud. Men Thomas av Kempis (1380-1471) var ytterst tydlig på att den egna relatonen med Gud måste på alla sätt prioriteras, men även att en "god kristen" självklart ber tidebönerna.
Jag ber inte tidebönerna och har fullt sjå att dagligen ta min själ i handen och umgås med livets skapare personligen.
Här var lite tankar kring lite olika saker... bönerna på dagen helt enkelt
Vill man veta hur Apostlarna, Lärjungarna, Kyrkofäderna firade Gudstjänst, så borde man kolla på de olika Ortodoxa och koptiska kyrkorna. Inte minst de Koptiska kyrkorna håller fortfarande väldigt hårt på traditionen. Ca. 42 e.kr. grundade evangelisten Markus den koptiska kyrkan i Alexandria. Den koptiska Liturgin är utan tvekan den äldsta inom den Kristna Kyrkan.
Kopterna ber dagligen de sju tidebönerna ur sin bönebok Apgeya (rätta mig om jag har fel vad gällande namnet). Tideböner är något jag tycker är mycket intressant, Judarna bad tideböner, man kan även se vissa nytestamentliga tecken på att Jesus troligtvis höll sig till tidebönerna.
Tidebönerna var aldrig något som kom att ifrågasättas, det var en självklarhet för Apostlarna och Kyrkofäderna. I Ortodoxa och Katolska Kyrkan har Tidebönerna betts varje dag i nu mer än tvåtusen år, de har på många sätt kvar sin utformning, i att det skall bes ur tex. Psaltaren. Luther, skrev en egen tideböns-förordning, kallad "Tidegärden" och i Sverige har man idag en ekumenisk tidegärd, gällande för alla Lutheraner och Katoliker, "den ekumeniska tidegärden" kallas den.
De reformerta fortsatte med tideböner genom metodisterna och idag, är tideböner något som nästan försvunnit i min krets. Dock inte helt, vi har i vår kyrka Morgonbön kl. 0600 på onsdagar och Lunchbön varje dag, samt kvällsbön lite mer sporadiskt. Var medlem uppmanas dock att varje dag läsa bibeln och be. Jag är så glad att jag får tillhöra ett så härligt och andefyllt samfund!
Jag tror att anledningen till att tidegärden förkastats, är att det genom historien funnits mycket tvång koplat till denna bönebok. Att man MÅSTE läsa matutin, laudes, prim, ters, sext, non, vesper och kompletorium varje dag, för att kalla sig kristen och så har man liksom tappat den personliga relationen med Gud. Men Thomas av Kempis (1380-1471) var ytterst tydlig på att den egna relatonen med Gud måste på alla sätt prioriteras, men även att en "god kristen" självklart ber tidebönerna.
Jag ber inte tidebönerna och har fullt sjå att dagligen ta min själ i handen och umgås med livets skapare personligen.
Här var lite tankar kring lite olika saker... bönerna på dagen helt enkelt
hoppsan
(Jag råkade ta bort det här inlägget tidigare, så nu publicerar jag det igen)
Jaha, jag tänkte idag "nu ska jag göra det, nu börar blogg bli på omodet, så nu kan jag äntligen skaffa ovannämnda. Till min förvåning hade jag redan skapat en blogg, så tji fick jag.
Jag har personligen alltid varit skeptisk, eller rent ut sagt, motståndare till blogg. Varför? Jag tror inte att bloggandet är från Gud, blogg handlar väldigt mycket om egot, JAG vill säga vad JAG tycker och vad JAG har gjort och allt kretsar kring MIG. Gud är inte egocentrisk, han har inte heller kallat oss till att vara det. Punkt.
Nåväl, vad är meningen med att philen ska ha en blogg? undrar du? Jo, jag vet inte om folk alls kommer att läsa vad jag skriver, men jag gör det mest för min egen skull. Alla mina politiska åsikter behöver ventileras i jungeln av kristen höger och världen idag-propganda. Jag tycker att politiken inom den fundamentalistiska kristna sfären blivt inåtvänd och dum. Jag röstar inte på KPML(r), inte på (V), inte på (S). Så släpp nu de tankarna.
Så. kort och gott, den här bloggen kommer handla, nästan uteslutande om politik. Kanske lite om musik och roliga saker som händer framöver. Mitt första inlägg i syftet av denna blog, kommer handla om halv-hjälten Martin Luther. Så om du orkar, si opp! :)
Jaha, jag tänkte idag "nu ska jag göra det, nu börar blogg bli på omodet, så nu kan jag äntligen skaffa ovannämnda. Till min förvåning hade jag redan skapat en blogg, så tji fick jag.
Jag har personligen alltid varit skeptisk, eller rent ut sagt, motståndare till blogg. Varför? Jag tror inte att bloggandet är från Gud, blogg handlar väldigt mycket om egot, JAG vill säga vad JAG tycker och vad JAG har gjort och allt kretsar kring MIG. Gud är inte egocentrisk, han har inte heller kallat oss till att vara det. Punkt.
Nåväl, vad är meningen med att philen ska ha en blogg? undrar du? Jo, jag vet inte om folk alls kommer att läsa vad jag skriver, men jag gör det mest för min egen skull. Alla mina politiska åsikter behöver ventileras i jungeln av kristen höger och världen idag-propganda. Jag tycker att politiken inom den fundamentalistiska kristna sfären blivt inåtvänd och dum. Jag röstar inte på KPML(r), inte på (V), inte på (S). Så släpp nu de tankarna.
Så. kort och gott, den här bloggen kommer handla, nästan uteslutande om politik. Kanske lite om musik och roliga saker som händer framöver. Mitt första inlägg i syftet av denna blog, kommer handla om halv-hjälten Martin Luther. Så om du orkar, si opp! :)